Ungdomslyftet var ett samarbetsprojekt mellan tre kommuner i Västsverige som gav ungdomar möjlighet att plugga upp sina gymnasiebetyg. I den här artikeln beskriver vi vilka lärdomar som kan dras från ungdomslyftet och liknande projekt för att få in ungdomar i arbete.
Svensk arbetsmarknad dras med allvarliga problem. Ungdomsarbetslösheten uppgår till närmare 25 procent. Det är en hög siffra jämfört med andra EU-länder. Sverige ligger på femte plats i en internationell ranking över länderna med högst arbetslöshet bland ungdomar. Nu krävs politisk samling för att komma till bukt med problemet. Det är kommunerna i Sverige som har det huvudsakliga ansvaret att genomföra insatser för att ungdomar ska komma in i arbete. Den statliga myndigheten Arbetsförmedlingen har också ett centralt ansvar i detta, men det är ytterst kommunerna som får stå för kostnaden om ungdomar inte kommer i arbete.
I den här artikeln kommer vi därför belysa olika kommunala projekt som har genomförts för att minska ungdomsarbetslösheten. Syftet är att peka på vad som har varit framgångsrikt i projekten och vad som behöver utvecklas i framtida projekt.
Bemanningsföretag som rekryterar konsulter till offentlig sektor
Sedan ungdomslyftet lanserades och genomfördes har samhället förändrats och utvecklats. Flera aktörer inom rekrytering med specialistinriktning mot offentlig sektor har startat. Och rekryterare har utvecklat nära samarbete med kommuner i syfte att både hjälpa kommunen att bemanna viktiga servicefunktioner såväl som koppla ihop människor utan högre akademisk utbildning med arbetsplatser. Kommuner är viktiga, stora arbetsgivare med många anställda. Det är naturligt en stor rotation och behov av vikarier, både kortfristigt och mer långvariga vikariat. Ett effektivt sätt att fylla lediga platser är att anställa konsulter med inriktning mot offentlig sektor. En stor rekryterare inom detta område är PublicPeople.
Ungdomslyftet – en arbetsmarknadssatsning av kommuner i Västsverige
I mitten av 2000-talet inledde Vänersborgs kommun, Trollhättans kommun och Uddevalla kommun en gemensam satsning för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Syftet med projektet var att stötta ungdomar som inte hade klarat av att gå ut gymnasiet med fullständiga betyg. Rent konkret gick projektet ut på att erbjuda dessa möjligheter att inom ramen för den kommunala vuxenutbildningen en möjlighet att läsa upp sina betyg. Elever som har avslutat gymnasieskolan med fullständiga betyg har betydligt bättre förutsättningar att få ett arbete, jämfört med elever med ofullständiga betyg.
Ungdomarna som ingick i ungdomslyftet fick en ersättning från Arbetsförmedlingen om de ingick i projektet. Det innebar att de fick ett aktivitetsstöd utbetalt från Arbetsförmedlingen, under förutsättningen att de aktivt bedrev sina studier. På så sätt kunde ungdomarna fokusera på sina studier och behövde inte söka jobb under tiden de studerade.
Vissa av kommunerna ansökte om bidrag hos Europeiska Unionen för att finansiera delar av kostnaderna för projektet. Trollhättans kommun erhöll drygt fyra miljoner i stöd från den europeiska socialfonden för att kommunen skulle delta aktivt i ungdomslyftet.
Ungdomslyftet gav ungdomar arbete, praktik och en väg in i högre utbildning
Ungdomslyftet blev ett positivt projekt. Det är alltid svårt att utvärdera större arbetsmarknadspolitiska projekt, men mycket talar för att ungdomslyftet var väl investerade pengar. Europeiska socialfonden som var en av bidragsgivarna till projektet beställde en utredning som såg över effekterna av projektet. Sammantaget verkar utvärderingarna visa att projektet blivit lyckat.
Projektledaren för ungdomslyftet i kommunerna har flera gånger berättat att det var många unga som sökte sig till projektet och att många senare fick arbete, praktik eller tillräckligt bra betyg för att kunna läsa vidare på högskolan. Det finns dock inte idag tillgång till någon mer gedigen utvärdering av Ungdomslyftet, vilket gör det svårt att dra allt för generella slutsatser om projektets effektivitet.
Ung Komp – ett projekt riktat till arbetslösa ungdomar med särskilda svårigheter
Vid sidan av ungdomslyftet så finns det även andra framgångsrika projekt för att få in ungdomar i arbete under 2000-talet. Ett sådant exempel är Ung Komp. Det var ett projekt som bedrevs i samverkan mellan Arbetsförmedlingen och lite drygt 20 kommuner. Syftet var att genomföra insatser gentemot ungdomar med särskilda svårigheter som har lett till att de stått utanför arbetsmarknaden under längre tid.
Projektets utförande handlade om att olika yrkesgrupper med specialistkompetens hos Arbetsförmedlingen och ute i kommunerna gav ungdomarna ett individanpassat stöd för att få de närmare arbetsmarknaden. Det handlade om allt från psykologer, socialsekreterare och studie- och yrkesvägledare. Dessa yrkesgrupper hjälpte ungdomarna att hitta en lämplig utbildning, en lämplig praktikplats eller en lämplig arbetsplats.
Ung Komp – ett mycket lyckat projekt för att få ner ungdomsarbetslösheten
Ung Komp var ett projekt som bedrevs mellan 2015 och 2018. I projektet deltog över 7000 ungdomar. Arbetsförmedlingens utvärdering visar att projektet var mycket lyckat. 70 procent av alla ungdomar som deltog i projektet fick ett arbete eller påbörjade studier. Det är mycket höga siffror.
Projektet blev så pass lyckat att visa kommuner valde att fortsätta med projektets arbetsmetoder. I Växjö och Östra Kronoberg så fortsätter man nu att arbeta med projektets metoder för att få in unga i arbete.
Så kan fler kommuner bedriva projekt för att få in unga i jobb
Kommuner har mycket att vinna på att göra satsningar för att minska ungdomsarbetslösheten. Det leder till minskade kostnader för försörjningsstöd och leder till att fler unga får en bättre framtid. Projekt liknande Ungdomslyftet och Ung Komp kan med fördel startas av fler kommuner. Det finns möjlighet att få stöd för genomförandet från Arbetsförmedlingen, EU och Allmänna Arvsfonden.