Regeringens krispaket under Corona pandemin

I Mars 2020 gick Världshälsoorganisationen ut med att Coronaviruset är en pandemi i världen.
Det var nästan hundra år sedan vi hade en pandemi i världen, och några självklara verktyg eller färdiga åtgärdsplaner fanns inte att ta till.
Regeringen insåg då att det behövs en rad åtgärder för att mildra effekten av pandemin både för företag och för privatpersoner.

Målet med åtgärderna var att matcha Folkhälsomyndighetens rekommendationer till människor att hålla sig hemma eller i alla fall inte i närheten av andra människor i möjligaste mån, för att undvika smittan.

Det innebar att människor som kunde jobba eller plugga hemifrån gjorde det, och andra kanske inte kunde jobba alls, då det jobb de utförde inte behövdes. Det gäller till exempel krogar, muséer och liknande.

Andra med jobb som kräver fysisk närvaro drabbades mer eftersom möjlighet att skydda sig har varit begränsad och tagit tid. Arbetsgivarna för denna typ av arbeten har rekommenderats att åtgärda eventuella smittorisker, men det tog i många fall minst tre månader.
Som exempel kan nämnas SJ som tillät enbart ett mindre antal resenärer och SL (Storstockholms lokaltrafik) som hängde upp plexiglas framför busschaufförer och ändrade så att resenärer fick gå på bak i bussen istället för längst fram.

Dessa åtgärder gjordes inte av regeringen men på deras och Folkhälsomyndighetens uppmaning.

Ett dilemma i denna pandemin har varit de olika arbetsgivare som ansvarar för Särskilda boenden, där särskilt sköra och sjuka människor bor. Ansvaret ligger i och för sig hos SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, men då huvudmännen (=ägarna) ibland varit kommunalt ägda och andra gånger privata vårdgivare så har rutiner och personalomsättning varierat.
Detta anses ha försvårat skyddet för våra allra sköraste människor.

Här är några av de politiska åtgärder som vidtogs:

Stöd till människor som är eller varit anställda:

A-kassans första karensdagar tas bort och ersättningen höjs (eftersom många förlorat sitt jobb på grund av att företag blivit tvungna att läggas ned)

  • Sjukkassans karensdagar återbetalas till den sjuke (för att ingen ska gå till jobbet sjuk) efter att sjukperioden är över och den sjuke anmält sig
  • Slopat krav på läkarintyg efter sju sjukdagar – nu kunde man vara sjuk i fjorton dagar utan läkarintyg i stället för sju
  • Ersättning till personer som tillhör riskgrupp och därför inte kan arbeta med sitt ordinarie arbete införs – gällde personer som inte kunde jobba på distans
  • Vård av barn på grund av stängd förskola införs (detta möjliggjorde stängning av förskola då personal är sjuk)
  • Regelbundna presskonferenser hölls för att informera om läget och rekommendera hur man ska bete sig givet smittläget
  • Höjt bostadsbidrag/bostadstillägg till låginkomsttagare och barnfamiljer

Stöd till företagare:

  • Ersättning för ökade kostnader på grund av sjuklöner till anställda (kopplat till förlängd sjukledighet till fjorton dagar)
  • Möjliggjort för hyresvärdar att tillfälligt sänka hyran till vissa hyresgäster inom detaljhandel, restaurang och evenemang. Staten ersatte upp till 50 % av den fasta hyran som sänkts
  • Regelbundna presskonferenser hölls för att informera om läget och rekommendera hur man ska bete sig givet smittläget
  • Stöd med permitteringskostnader. Om företagen gick dåligt skulle de kunna permittera arbetskraft i stället för att avskeda dem. Permittering är en tillfällig sänkning av arbetstid. Staten ersätter de kostnaderna med 75 %

Stöd till sjukvården:

I Sverige är det regionens ledning (SKR) som ansvarar för hälso- och sjukvård. Staten har därför, med regionernas stöd, tagit alla extraordinära kostnader då behov funnits av:

  • Extra personal och längre arbetstider
  • Provtagning, leverans av provtagningsmaterial och skyddsmaterial till vårdpersonal och till privatpersoner. Som exempel kan nämnas taxibilars leverans och upphämtning av provtagningsmaterial för Covid-19, vilket underlättat för privatpersoner att testa sig utan att riskera att smitta ner andra människor.
  • Samordningsåtgärder med andra sjukhus, så som intensivvårdsplatser, helikoptertransporter och liknande

Skola:

Utbildningsministern har varit aktiv i pandemin tillsammans med kommunerna, då kommunen har ansvar för skolan.

Man har från kommunens håll i så gott som samtliga rekommendationer följt det folkhälsomyndigheten och utbildningsministern sagt och i en hel del fall haft undervisningen företrädesvis på distans. Det vill säga att lektioner har förts via dator med eleverna sittandes hemma. Det är gymnasieeleverna som man ansett klarar det och i några fall även högstadieelever.
Vuxenutbildning har också skett på distans.

Effekten av distansutbildning i stället för traditionell undervisning är svår att utvärdera, men har än så länge inte visat någon skillnad i betyg

Evenemang, nöjen och sportaktiviteter

Begränsningar av antal personer som får vistas på en och samma plats har gjort att denna typ av evenemang begränsats väldigt mycket. Det har också visat sig att mycket smitta har överförts i samband med stora folksamlingar varför denna åtgärd har bedömts som mycket viktig.